Artiklar om Salstatrakten

Hem Tidningen Tidigare artiklar Länkar
Salsta slott
Salsta slott

 

Salsta slott ligger två mil norr om Uppsala. Slottet har anor från medeltiden men det nuvarande slottet byggdes av Nils Bielke på 1670-talet. Det är Sveriges nordligaste barockslott och ägs och förvaltas av Statens Fastighetsverk.

Här nedan kan du finna ett urval artiklar om Salsta slott, dess innevånare och om Salstatrakten. De har tidigare varit publicerade i den numera nedlagda tidningen Salstabladet. Den publicerades av Sällskapet Salsta Vänner. Artiklarna är redigerade från författarnas originalmanus och överensstämmer därför inte säkert med tidningsversionen. 

 
Processen mot Nils Bielke
I Tensta kyrka finns bland de välbevarade väggmålningana från slutet av 1400-talet även ett livshjul. Denna symbol för ungdomens uppåtstigande, den mogna människans zenit och sedan ålderdom, nedgång och fall karaktäriserar i hög grad Nils Bielkes livsbana. Publicerad i Salstabladet 1997:3.

 
Altomta gård
När man kör stora landsvägen från Björklinge till Wattholma och just har passerat Forsa dyker det på avstånd upp en stor grågrön byggnad som skymtar bakom en ridå av höga träd. Byggnadens storlek och det faktum att den delvis är dold av träden ger den ett litet hemlighetsfullt skimmer. Detta är det första hastiga mötet med Altomta gård. Publicerad i Salstabladet 1998:2.

 
Carl Gustav Ekeberg
Den 1 december 1790 hölls i Kungliga Vetenskaps Akademien som sed var ett högtidligt minnestal över en av akademiens avlidna ledamöter. Talet hölls av linnélärjungen Anders Sparrman. Man höll långa åminnelsetal på 1700-talet men den här gången gällde det en ovanligt färgstark och intressant person, sjökaptenen i Ostindiska kompaniet Carl Gustav Ekeberg. Publicerad i Salstabladet 1998:2.

 
Salstaborg
På väg 290 mellan Vattholma och Österbybruk finns en skylt strax norr om avfarten till Salsta slott som markerar en fornborg. Tar man av åt höger når man borgen efter knappt två kilometers färd längst en liten skogsväg. Borgen har ett imponerande läge uppe på en brant bergklack av urberg. Publicerad i Salstabladet 1998:3.

 
Lerklining - en mångtusenårig teknik
Lerklining är en byggnadsterm för att stryka med lera. Genom årtusenden har människan utnyttjat lera som råmaterial för keramik och skulpturer och soltorkad lera som byggnadsmaterial. Staden Jeriko, en av världens äldsta städer, från ca 8000 år f.Kr, uppfördes i lertegel. Genom att rester av lerklining bevarats har man kunnat konstatera att tekniken tillämpades redan ca 6000 år f. Kr. i Irak och ca 4000 år f. Kr. i Centraleuropa. Publicerad i Salstabladet 1999:2.

 
Lumppapp och limfärg på gammalt vis
I artikeln "Lerklining - en mångtusenårig teknik" berättade jag om hur vi gick till väga när vi lerklinade väggarna vid upprustningen av vårt gamla soldattorp. I denna artikel ska jag berätta om hur vi därefter tapetserade väggarna med grålumppapp och målade med limfärg. Publicerad i Salstabladet 1999:3.

 
Valsgärde
Sommaren 1926 var två arkeologer sysselsatta med en mindre undersökning i Gamla Uppsala kyrka. Det man framför allt var intresserad av var att finna rester efter det gamla hednatemplet. En dag blev de tillfrågade om de ville undersöka några egendomliga avlånga gropar i den stora kullen vid Valsgärde tre kilometer norrut. Publicerad i Salstabladet 2000:3.

 
Resa i Bielkes fotspår
Kan norra Tyskland vara värt en turistvecka? Knappast, skulle nog de flesta säga. Men Pommern och andra f d svenska besittningar i Nordtyskland har en gammal kulturhistoria som tål att synas närmare. Dessutom är landet lättillgängligt med bil. Jag och hustru Kajsa tog färjan i Trelleborg, vaknade utvilade i Travemünde och färdades sedan i trakter där Nils Bielke en gång residerade. Publicerad i Salstabladet 2000:3.

 
Runstenen vid Salsta
I södra delen av slottsparken kan man finna en större sten. För inte så länge sedan vältes den på sidan men man kan fortfarande skönja kors, inskription och årtal. Den runkunnige kan på stenens flata sida läsa följande text: iarl auk koþr bonþa a salistaþum raisti stain iftir altfaþkum. Publicerad i Salstabladet 2001:2.

 
Skålgroparnas gåta
Skålgropar är skålformiga fördjupningar i berghällar och stenblock. De är i regel 3 - 10 cm i diameter och upp till 5 cm djupa. De förekommer i stort antal i anslutning till hällristningar men också för sig själva långt från de egentliga hällristningsområdena. Publicerad i Salstabladet 2001:2.

 
Äreporten på Salsta
Under en vacker grönskande äreport åkte en junidag år 1913 den unga friherrinnan Wera von Essen vid sin makes sida för första gången som nygift in på Salsta slottsgård, välkomnad på den höga slottstrappan av svärföräldrarna, det dåvarande slottsherrskapet på Salsta, den gamle riksmarskalken Fredrik von Essen och hans grevinna, född Brahe. Under äreportens valv av doftande granris och under girlander av björklöv och försommarblomster åkte Wera von Essen i julisolens glittrande strålar in i det nya liv och den gamla miljö... . Publicerad i Salstabladet 2001:3.

 
Änkan - En sorglig historia
Nils Bielkes kamrer i Stockholm, Johan Gernman, fick under sin herres vistelse i Pommern på egen hand ta ställning till många ärenden som gällde herrskapets anställda. I maj 1690 fick han följande historia berättad av änkan Cecilia Trast om hennes make. Publicerad i Salstabladet 2001:3.

 
Statarminnen från Salsta
Den nu 97-årige Wilhelm Sagbrandt har vid ett flertal tillfällen berättat för Alf Johansson om sitt liv och leverne. Det som nu återberättas handlar i huvudsak om Sagbrandts arbete som statare under Salstagodset. Publicerad i Salstabladet 2002:2.

 
Cykla i Salstabygden
I trakten kring Salsta slott finns möjlighet till långa sköna cykelturer på lågtrafikerade vägar och skogsvägar. Packa cykelkorgen med kaffe och smörgåsar och välj en av de trevliga cykelrundorna enligt kartan. På vägen finns många sevärdheter som kortfattat beskrivs nedan. Publicerad i Salstabladet 2002:2.

 
Blomsterparadis i Järsta
Anne-Sophie och Gunnar Arén är femte generationen som bor på Järsta gård. De har skapat en vacker, färgsprakande och artrik trädgård kring den välbevarade vita huvudbyggnaden från 1800-talet. Gården ligger som en oas avgränsad från omgivningen av djup grönska och porlande vatten. Publicerad i Salstabladet 2002:3.

 
Skolorna i Tensta socken
Vid Tensta kyrka ligger en vacker vit byggnad, Vitskolan, som idag ägs av hembygdsföreningen. Denna skola ersatte en tidigare skola, en av de första skolorna i Sverige, som inrättades av Nils Bielke mer än 150 år innan den lagstadgade allmänna folkskolan infördes. Framväxten av skolorna i Tensta socken illustrerar väl skolväsendets utveckling i Sverige. Publicerad i Salstabladet 2002:4.

 
Runor och runstenar i Salstatrakten
Uppland är Sveriges runstenstätaste landskap. Många av runstenarna finns i Salstatrakten. I denna artikel ges en kort introduktion till runor och runstenar. Utgångspunkten är en vacker runsten utanför Tensta kyrka. Publicerad i Salstabladet 2003:1.

 
Wattholma - bruksmiljö med anor från medeltiden
Wattholma bruk är idag en rofylld vacker miljö. När man vandrar på bruksgatorna är det lätt att låta fantasin spela och fundera på hur miljön har sett ut under gångna sekler. Publicerad i Salstabladet 2003:1.

 
Wattholma - återanvänd bruksmiljö genom varsam förnyelse
I artikeln "Wattholma - bruksmiljö med anor från medeltiden" beskriver jag brukets historia sedan medel-tiden. I denna artikel kommer jag att berätta om upprustningen av den slitna bruksmiljön till ett vackert bostadsområde. Publicerad i Salstabladet 2003:2.

 
Några kulturväxter på Salsta
Parklandskapet kring Salsta slott innehåller både ängsmark och skuggiga lundar. Här finns förvildade kulturväxter som troligen funnits i flera århundraden och överlevt genom sin härdighet, robusthet och förmåga att sprida sig. I slutet av juni kan man njuta av krolliljan som är underbart vacker både som enstaka blomma och i massverkan i en blomsteräng. I skuggan av träden frodas vänderoten som har friskt bladverk och som blommar i juli med små rosa blommor. Utmed den romantiska stigen klänger humle på trädstammarna. Växterna har uppskattats under århundraden för skönhet och för användbarhet. Publicerad i Salstabladet 2003:3.

 
Ottarshögen i Vendel
Ottarhögen i närheten av Vendel är en av Upplands storhögar från folkvandringstiden. Den kan närmast jämföras med kungshögarna i Gamla Uppsala och är sannolikt uppkastad över en sveakung avliden någon gång i början av 500-talet. I artikeln sätts Ottarshögen in i sitt historiska sammanhang. Publicerad i Salstabladet 2003:3.